Bakgrunden till projektet

Från Open Data Wiki Umeå
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Vad är öppna data?

Öppen förvaltning och öppna data (benämns ibland ”publika data”) är två prioriterade frågor för EU-kommissionen. Öppen förvaltning påminner om den svenska offentlighetsprincipen och öppna data är idén om att data ska vara fritt tillgänglig för alla att använda och distribuera utan begränsningar.

Öppna data kan ses som en förutsättning för att öppen förvaltning ska fungera på ett effektivt sätt i vårt IT-samhället där de flesta som hanterar mer än någon enstaka handling föredrar datafiler istället för papper.

Det finns en idealistisk rörelse kring öppen förvaltning och öppna data som samverkar med bland annat EU-kommissionen och olika EU-initiativ, direktorat m.m. Följden är att det pågår aktiviteter i en tämligen livaktig community men också inom EU-byråkratin och nationella byråkratier. Läsvärd information kring communityt finns på opengovernmentdata.org.

En introduktion till tankarna kring öppen förvaltning får man via en film som finns på vimeo.com/.

Man kan betrakta PSI-direktivet, som är en formell dimension av öppna data-tankarna och EU:s engagemang i övrigt som den formella och legala delen av en slags folkrörelse med ett stort inslag av idealism och vilja att bygga ett bättre (och öppnare) samhälle.

Till detta kommer ett tydligt intresse från kommersiella aktörer inom IT-branschen som ser öppna data som en råvara till egna produkter/tjänster.

Syfte med PSI-direktivet

PSI-direktivet som utgör kärnan av den legala sidan kring öppna data innebär att data från den offentliga sektorn (Public Sector Information = PSI) ska göras öppet och tillgängligt för den som vill för att använda datat i kommersiella eller icke-kommersiella syften.

PSI-direktivets yttersta syfte är att bidra till att förverkliga Europa 2020 som är namnet på EU:s sysselsättning och tillväxtstrategi som ersatt Lissabonstrategin.

Strategin har som mål som PSI-direktivet ska bidra till det som beskrivs under följande rubriker.

Effekt på samhället

Syfte psi.png

Genom att använda öppna data är tanken att öka effektiviteten och generera ekonomisk aktivitet för kommuner, myndigheter, medborgare och företag. Effekterna som uppnås är dessa:

• Höjd nivå och omfattning på innovation och forskning

Information är en väsentlig råvara när ny kunskap samt nya och innovativa IT-produkter och tjänster ska skapas. Genom att ge tillgång till den offentliga sektorns data stimuleras innovation och företagande inom IT-sektorn. Ju mer data som finns tillgänglig desto större stimulans ges till näringslivet. Forskning stimuleras av en riklig tillgång till data och möjligheten att kombinera egna data med öppna data kan ge ny insikter och öka kvaliteten på forskningsresultaten.

• Ökad effektivitet och produktivitet i de offentliga systemen

Om information från olika källor blir möjlig att analysera tillsammans skapas ny kunskap om brister och mönster som gör det möjligt att utveckla tjänster så det utförs effektivare och till en lägre kostnad än tidigare. Tillgång till öppna data gör det betydligt enklare för privata aktörer att utveckla befintliga och helt nya tjänster för den offentliga sektorn. Detta leder i förlängningen till en högre effekt för skattekronorna.

• Ökad transparens och medborgarinflytande

Den transparens som uppstår blir också ett kraftfullt hinder för olika typer av oegentligheter och oönskat beteende. Dessutom blir det betydligt enklare att ta del av data som beskriver samhället och delta i samhällsbyggande då den som vill själv kan ta del av hur skattemedel fördelas exempelvis till enskild förskola.

Exempel

Några exempel på tjänster som varit möjliga tack vare öppna data är:

• Bisnode säljer fordonsuppgifter till exempelvis bilhandlare. Om verkstaden vet registreringsnumret vet de allt om bilen och vem som äger den utan att behöva registerhålla dessa uppgifter i sina egna system vilket också eliminerar risken för inaktuell information.

It's Your Parliament ger medborgarna information hur varje parlamentsmedlem röstat i olika frågor.

UK Pharmacy hjälper människor att hitta till närmaste apotek via vägansvisningar i mobiltelefonen.

OpenCorporates är en databas över företag. Tanken är att samla URL:er för alla företag i hela världen.

Where does my money go är en tjänst som visar hur skattepengarna används på ett sätt som gör det enkelt för medborgarna att se hur mycket som satsas på olika geografiska områden och verksamhetsområden.

Ekonomi

Offentliga verksamheter som ger tillgång till sina data till mycket låga avgifter har sett ökningar av vidareutnyttjandet på mellan 1 000 % och 10 000 %. I Danmark finns ett sådant exempel (DECA) där man beräknar att skatteintäkterna är fyra gånger större än avgiftssänkningen som skapat denna ökning av vidareutnyttjandet.

Rekommendationen är att man som leverantör av öppna data håller låga priser eller har nolltaxa för att maximera samhällsnyttan. Även om lagen ger möjlighet att debitera vidareutnyttjarna en självkostnad för datasetet verkar detta vara en suboptimering som minskar de samhälleliga intäkterna betydligt mer än vad intäkterna från denna självkostnad ger.

Tillhandahållandet av öppna data ska med andra ord inte ses som en inkomstkälla utan som en investering i en innovativ miljö för utvecklande av tjänster och produkter till e-samhället.

Legal situation

EU:s PSI-direktiv är genomfört i Sverige genom lagen 2010:566. Ett förslag till förändring (skärpning) daterad 2011-12-12 finns framtaget (2011/0430) och förväntas träda i kraft 2013-01-01.

De föreslagna förändringarna innebär i huvudsak följande:

• Beslut om vidareutnyttjande av offentliga handlingar ska tillåtas eller ej får inte längre avgöras nationellt och praktiskt förhindras genom hänvisning till nationell lag. Alla offentliga institutioner blir skyldiga att tillhandahålla handlingar för vidareutnyttjande.

• Lagen ska även omfatta bibliotek, museer och arkiv med undantag av material som omfattas av tredjeparts immaterialrätt samt företag och organisationer där kommuner har ett dominerande inflytande.

• Användning av öppna licenser med så få restriktioner som möjligt.

• Data ska levereras i maskinläsbart format tillsammans med metadata i ett format som garanterar kompabilitet.

• Avgifter för vidareutnyttjande begränsas till marginalkostnaden för kopiering och spridning om man inte med objektiva, öppet redovisade och kontrollerbara kriterier kan bevisa rimligheten i en annan avgift. Bevisbördan för detta ligger då helt på utlämnande part.

Information som skyddas av sekretesslagen, upphovsrättslagar, PUL m.m. får inte lämnas ut. Information måste därför avpersonifieras innan den görs tillgänglig och information som skyddas av upphovsrättslagstiftning måste utelämnas helt om inte speciella undantag gjorts med upphovsrättsinnehavaren.

Det finns idag ingen specifik svensk tillsynsmyndighet som hanterar tvister kring priser med mera. Istället gäller förvaltningsdomstolen. Från leverantörshåll skulle man hellre se en tillsynsmyndighet som kan agera snabbare är en domstol. England och i synnerhet Sloveniens tillsynsmyndigheter ses som föredömen.

Omfattning

En organisation som ska följa direktivet ska enligt kommissionen utföra följande:

  • Processer ska finnas för ansökningar om vidareutnyttjande om detta är nödvändigt på grund av licensvillkor, avgiftsdebitering etc.
  • Informationen ska vara tillgänglig
    • Informationen ska vara tillgänglig för vidareutnyttjande i alla de format och språk som den existerar i. Metadata bör finnas på engelska.
    • Informationen ska levereras elektroniskt då detta är möjligt.
    • Hanteringen av ansökningar om vidareutnyttjande, framtagande av dokumentation och licensvillkor ska ske inom en specificerad tidsram (ungefär 20 dagar).
    • Praktiskt användbara metoder och verktyg ska tillhandahållas för att det ska vara lätt att hitta den information som finns.
  • Avgifter ska vara låga
    • Ett maxtak för hur stora avgifter som får debiteras måste finnas. Kostnadstaket får beräknas utfrån direkta kostnader + en rimlig nivå på ROI.
    • Låga eller inga avgifter bör tillämpas.
    • På begäran ska beräkningsunderlaget för avgifter kunna redovisas.
  • Transparens
    • Alla villkor för vidareutnyttjandet ska vara offentliga.
    • Kostnader och andra villkor ska anges i förväg.
    • Avslag ska vara tydligt motiverade. I avslagsbeslutet ska anges hur beslutet kan överklagas.
  • Likartade data ska ha likartade villkor för vidareutnyttjandet
  • Korssubvention är förbjuden. Använder kommunen sin egen information för att konkurrera med andra som vidareutnyttjar samma data ska samma avgifter påföras den egna användningen.
  • Inga exklusive upplägg utom i undantagsfall
    • Exklusiva upplägg är förbjudna förutom då exklusiva rättigheter är en förutsättning för att erbjuda publikt intressanta tjänster.
  • Licensiering
    • Licenser ska finnas i digitalt format.
    • Licenser ska inte i onödan begränsa möjligheter till vidareutnyttjande eller konkurrens.

Läget kring aktiva grupperingar och samarbeten

Open Knowledge Foundation

Detta är en ideell gruppering med en tydlig vision som har tagit fram både verktyg (CKAN) och dokument som många bygger de konkreta lösningarna på. Open Knowledge Foundation arbetar både teoretiskt och praktiskt kring detta ämne och har ett stort inflytande. Deras vision är att bidra med betydande samhällsförbättringar genom att verka för: • Fri och öppen tillgång till information • Frihet att distribuera informationen • Frihet att återanvända informationen Allt ovanstående ska gälla för alla oavsett nationalitet eller om man är en kommersiell eller icke-kommersiell aktör.

European Public Sector Information Platform (EPSI)

EPSI är ett EU-initiativ och som tar fram och samlar ihop rapporter kring öppna data och öppen förvaltning och som även bistår med råd och stöd. För att få en överblick över vad som pågår kring detta ämne finns mer information på deras webbplats, epsiplatform.eu.

Community of European Semantic Asset Repositories (CESAR)

CESAR arbetar för att utveckla bra och moderna lösningar för metadata, det vill säga beskrivningar av de data som erbjuds för vidareutnyttjande, och som måste finnas för att data ska vara begripligt och möjligt att vidareutnyttja. Man arbetar konkret med att underlätta införande av välfungerande semantiska repositorer för öppna data genom att ta fram ”Best Practices”, anordna konferenser osv. CESAR är en del i ISA-programmet (Interoperability Solutions for European Public Administrations) som arbetar för att underlätta elektroniskt samarbete i Europa vilket i sin tur ligger under Generaldirektoratet för Informationsteknik (DIGIT), alltså ett annat generaldirektorat än det EPSI ligger under.

Andra kommuner

Kommuner som nämnts i samband med öppna data är Stockholm, Göteborg och Örebro. Stockholm har kommit längst och har publicerat ett fyrtiotal dataset.

E-delegationen och SKL

E-delegationen är ett expertorgan för regeringen. Delegationen koordinerar de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt och följer upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen fick under 2010 ett tilläggsuppdrag kring offentlig information och sociala medier. Delegationens uppdrag är att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) är representerade i e-delegationen men delegationen domineras av statliga myndigheters generaldirektörer med flera. SKL bedriver inget fristående arbete kring öppen förvaltning och öppna data utan detta sker inom ramen för deltagandet i e-delegationens arbete. Delegationen är på väg att publicera en vägledning kring öppna data. Ansvarig för detta är Björn Hagström som arbetar i Örebro kommun.

Läget kring tekniknära frågor

Programvaror för ”dataportal” finns

EU-kommissionen, brittiska staten med flera har lösningar baserade på en programvara som heter CKAN. Det är en öppen källkodsprodukt som bygger på bland annat Linux och PostgreSQL som tagits fram av Open Knowledge Foundation.

CKAN har existerande integrationer till bland annat Drupal och Wordpress om man vill skapa ett användargränssnitt via ett CMS eller använda data på sin webb som då byggs på någon av dessa.

Portal finns

Det finns redan en portal som distribuerar offentliga data publicdata.eu. Portalen drivs dock inte av någon myndighet utan har utvecklats av Open Knowledge Foundation.

Våren 2013 lanserade Vinnova den nationella svenska portal man fått ett regeringsuppdrag att ta fram. Den finns på www.oppnadata.se.

Gemensam licens finns inte

Det finns ingen gemensam EU-licens som reglerar villkor för vidareutnyttjande av öppna data. Det pågår diskussioner kring detta, men i nuläget finns inte några gemensamma slutsatser.

Storbritannien har dock en nationell licens som flera myndigheter använder, Kanada likaså. Den sistsnämnda har kritiserats en del för att detaljregelera för mycket. Kritikerna har då lyft fram Storbritanniens licens som ett exempel på en bättre variant.

Gemensam standard för metadata för filer och API:er finns inte

Det finns inga standarder eller speciella verktyg för dokumentation av metadata avseende informationen som finns i de API:er, XML-scheman med vilka man kommer åt dessa data. Här krävs dels att vi själva förstår våra data. Det skulle onekligen underlätta, i synnerhet för de som vill vidareutnyttja data, om det fanns någon form av gemensam beskrivningssätt av metadata, helst med semantisk taggning. I praktiken verkar man idag beskriva data i en wiki.

Öppna källkodsprodukter används

Öppenhet är centralt och i den praktiska realiseringen av portaler där man kan ladda ner öppna data och läsa beskrivningar av dessa används programvaror, främst då CKAN. CKAN med flera är licenserade som öppen källkod och körs på Linuxservrar. I manualer beskrivs utförligt hur man sätter upp den tekniska miljön i Amazons ”moln” (EC2+S3) vilket indikerar att driftmiljön ofta är just denna.

Principer finns

Open Government Working Group som är en del av Open Knowledge Foundation har tagit fram ett antal vägledande principer som man anser ska vara styrande för att kunna maximera nyttan av öppen digital offentlig information. Man kan se dessa som en komplettering eller ett förtydligande av kraven från kommissionen. Dessa principer är:

  1. Komplett: Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas
  2. Primär: Information skall så långt det är möjligt tillhandahållas i orginalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling.
  3. Aktuell: Information skall tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar.
  4. Tillgänglig: Information görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt.
  5. Maskintolkningsbar: Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. Detta förutsätter elektroniska identifierare, beskrivningar av strukturmodeller och så låg teknisk komplexitet i formatet som möjligt.
  6. Fri: Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, licensvillkor eller registreringsförfaranden.
  7. I ett öppet format: Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till formatet fritt tillgänglig och fri från patentlicensvillkor.


Den åttonde principen (om att data ska finnas på lägsta möjliga nivå) är svårt att uppnå då mycket av Umeå kommuns data är på personnivå och lagstiftningen som skyddar den personliga integriteten är överordnad lagstiftningen om öppna data. Likaså är beslut om hur en avgifts- eller finansieringsmodell ska se ut ännu inte fattade.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktyg